Idag var vi, cs och Erik, på KF-möte för Lerums Kommunfullmäktige. Mötet tog cirka 3 timmar och var periodvis som en sovstund på dagis. Naturligtvis togs en rad viktiga punkter upp, så som kommunens miljömål, beslut angående nämnder etc. Mitt i detta verbala sömnpiller kom det upp ett ämne som alltid intresserar oss MUF'are; Skolan. Kommunen hade satt in en särskilld grupp  som gjorde en förundersökning där man ställde sig frågan hur vi skulle få världens bästa skola. I denna undersökning ställde man upp Sverige kontra övriga världen, däribland Finland. Sammanfattningsvis så kunde man se att läraryrket var mycket högre värderat i andra länder än i Sverige, barn med problem i skolan fick snabbare hjälp och dessutom i en större utsträckning och framför allt togs det upp hur Sverige låg betygsmässigt i förhållande till övriga världen. För att göra en lång historia kort; Vi hamnade väldigt långt ner. Vad beror dessa dåliga betyg på? Varför värderar vi inte läraryrket högre?

Jag minns själv dagen då Gustav Löfving på MUF's valupptakt i Augusti berättade om sin egen skolgång, närmare bestämt någonting som hände i andra klass. Gustav hade problem i skolan. Han klarade inte kraven, han var inte motiverad nog och det var framförallt ingen som tog riktigt tag i det. Lärarna fokuserade på hur personen ifråga hade det med sociala band i klassen, ifall han var munter och ifall han lekte mycket på rasterna. Eftersom det var detta som lärarna fokuserade på, var det även detta som sades på utvecklingssamtalen, därav fick föräldrarna inte heller de veta någonting om Gustavs bristande kunskaper. Eftersom det inte togs upp i tidigare årskurser så kom detta fram i sjätte klass, då han inte hade de kunskaper som han förväntades ha vid det laget.
Detta är inte lika ovanligt som hoppas att det är.
I dagens skola, och framför allt i de lägre årskurserna, fokuserar man för mycket på hurvida eleven har det med kompisar i klassen, hur de äter, hur de trivs i skolan. Missförstå mig inte, alla dessa punkter är otroligt viktiga, men dessa punkter skall inte ta fokus ifrån skolans primära uppgift; att lära ut.

Hur får man då skolan att göra allt detta de gör samtidigt som de tidigt kan upptäcka dessa elever som har problem i skolan och behöver extra hjälp? Jo, man ger nationella prov och betyg tidigare. Detta för att tidigt kunna upptäcka de som behöver extra hjälp redan i tidig ålder. Betyg i tidigare årskurser är inte som vänstern ställer ut det; "Ett sätt att märka människor i tidig ålder.". Nej, detta är så att man snabbt, tidigt och effektivt kan ge hjälp till de som behöver. Detta är en handling av sympati och eftersom vänstern anser sig själva att vara det sympatiska partiet, bör de förstå detta.

Ett annat faktum är att 1/4 gymnasieelever går ur gymnasiet med ofullständiga betyg. Detta kan dels bero på problemet med hjälp i tidigare årskurser som beskrivs ovan, men det kan även bero på bristande studiemotivering och framförallt att det inte är roligt i skolan. Ungdomar idag vill känna att de har någonting att säga till om, att de är med och bestämmer. De vill ha större kontroll över sin egen utbildning. Det är därför IV-valet och det fria skolvalet är två helt underbara saker. Detta gör att elever själva kan vara med och bestämma över sin utbildning och eftersom de kan välja vilka kurser de vill, blir det därav roligare.
Tänk då om elever fick sina händer lite friare, att det kunde bestämma lite mer. Detta hade ökat studiemotiveringen ännu mer och gjort det ännu roligare att plugga. Det är därför man måste öka antalet IV-vals-poäng. Jag vill kunna gå Naturvetenskaplig med inriktning Christoffer Sandberg. Det råder inget tvivel om att elever hade tyckt att det är roligare att plugga om de själva fick bestämma helt vad de skulle studera.

"Utbildning är nationens billigaste försvar" - Edmund Burke

// cs