Som säkerligen ingen flitig Facebook-användare missat så har regeringen beslutat att införa ett system med förhandsprövning för nya programtjänster i alla tre Public Service- bolagen dvs. SVT, SR och UR. Public Service växte fram under tidigt 1900-tal då en exrtem massmedial utveckling skedde i landet. Anledningen var att värna om fri debatt, kultur och utbildning. När jag först läste om beslutet blev jag upprörd. Jag som Journalistik-elev tänker jag självklart att när någon myndighet har inblandning i vad som skrivs i media är detta ett allvarligt hot mot yttrande- och pressfriheten. Jag är egentligen ganska kritisk till Public Service överlag, därför tycker jag att regeringen tog ett bra beslut.

Det som många missar när de stöter på ett ämne likt detta är att se på förslaget från olika aspekter. Vi har en väldigt värdefull yttrandefrihet som är väl värd att värna om - absolut. Regeringens beslut handlar dock inte om att begränsa SVT, SR och UR från att sända vad de vill. Om de vill ha en tjänst, t.ex. SVT Play, lanserad måste de be om regeringens godkännande. De har således ingen insyn i vad de kommer sända. Det man vill få ut är att Public Service-företagen skall ägna sig åt just Public Service, eftersom de är statligt finansierade. För vad är egentligen Public Service till för?

Skall vi, med statligt underhåll, betala för att SVT sänder Expedition: Robinson istället för att en reklamfinansierad kanal gör det?­­ (1997-2004) Public Service-idén är riktad åt vad som görs för tittarnas skull, utan tanke på hur det skulle bära sig kommersiellt. Nyheter på teckenspråk hade kanske inte platsat på TV4:as tablå. Därför tycker jag det är helt rimligt att SVT, SR och UR får statligt hjälpmedel att finansiera det som är tanken med Public Service, inte vad som lockar många tittare. Om Grannfejden sänds på TV3 så är det underhållning, om det sänds på SVT så är det plötsligt Public Service. Nej, då går det inte rätt till. SVT, SR och UR skall vara hjälpmedel som framhäver det som inte klarar sig kommersiellt. Public Service-bolagen skall ägna sig åt Public Service, ingenting annat.

/Erik

http://www.politikerbloggen.se/2010/12/15/40734/

Vi kan börja med att sammanfatta artikeln; den är osammanhängande. Fru Green hoppar ifrån ämne till ämne och dessa hopp gör hon innan hon faktiskt har avslutat det tidigare ämnet. Man får ingen klar bild av vad hon vill ha sagt, inte heller vad Socialdemokraterna bör göra i framtiden. 

"Vår politik måste bli än mer fokuserad på frihet. Frihet från förtryck av överheten, frihet att ha egna pengar utan att stå med mössan i hand, hos sin arbetsgivare, hos sin man, hos sociala myndigheter osv". Fru Green, om ni skulle satsa mer på frihet så hade inte Socialdemokraterna funnits utan då hade ni tillhört Nya Moderaterna. Att det är Socialdemokratisk politik som har gjort att man måste stå med mössan i handen hos sin arbetsgivare nämns inte.

I artikeln så skriver Fru Green bland annat att sexuellatrakaserier och sexuellt ofredande absolut inte skall accepteras inom städjobb. Menar Fru Green då att dessa handlingar okej någon annanstans? Dessa handlingar skall aldrig accepteras, oavsett kön, yrke eller bakgrund. Det presenteras heller inga bevis på att detta någonsin har hänt. Jag citerar Alexander Abenius; "Snacka om att försöka sätta städjobb i en dålig mening.".

"Allt fler har otrygga anställningar, inte minst unga. Trycket ökat på löntagarna. Den försämrade arbetsmiljön drabbar många, framför allt kvinnor." Jag ser inte denna försämrade arbetsmiljö som Fru Green syftar på. Fler får jobb idag, det startas fler privata företag än någonsin i Sverige och på den senaste fyra åren har antalet kvinnliga VD'ar fyrdubblats. Varför detta skulle drabba framförallt kvinnor framgår ej.

"Kom inte att påstå att kvinnorna i vården tjänar mer om de får fler arbetsgivare, det är inte sant.". Även detta är en intressant aspekt. Jag förstår inte riktigt hur man kan påstå att man inte får mer pengar om man har två jobb. Ju mer man arbetar, desto mer pengar får man.

Jag vet helt ärligt inte hur jag skall avsluta detta inlägg. Jag skulle kunna citera och kommentera denna artikel i säkert 2 timmar till.

"- I hate commies.
- But Sir, they are Social Democrats!"
- I don't care what kind of commies they are." - Ronald Reagan

//cs

Igår, klocka 16.55, hände det som bara inte fick hända.
Jag tvekar på att någon undgått det men för att få en klar bild av det så tänkte jag kort förklara situationen. En man sprängde sig till döds i centrala Stockholm strax efter att han sprängt en bil i korsningen Drottninggatan och Olof Palmes väg. Brottet rubriceras som terrordåd. Mannen skickade kort innan självmordet en ljudinspelning till TT där han ber sin familj om förlåtelse och uppmanar muslimer att agera. Han säger såhär: "Och till slut och till alla mujahedin i Europa och i Sverige: nu är det dags att slå till, vänta inte längre. Kom fram med vad än ni har även om det är en kniv och jag vet att ni har mer än en kniv att komma med. Frukta ingen, frukta inget fängelse, frukta inte döden."

Svenska folket har aldrig tidigare varit med om någonting sådant här. Vi har ingen aning om hur vi skall reagera och hur vi skall ställa oss till det som hänt. Jag tror det är fruktansvärt viktigt att komma ihåg en sak: Det är inte en folkgrupp som utfört detta dåd. Det är inte en religion som står bakom detta. Det är inte 400 000 invandrare i Sverige med muslimsk bakgrund som gjort detta. Det är EN person. Inte mer. Vi kan inte generalisera. Världen blir mer och mer global och för att vi skall kunna säkerställa frihet på jorden måste vi som land, och alla andra länder, vara öppna. Vänsterblocket kan skylla på att det är på grund av att vi blint lyder allt USA säger åt oss att göra sådant här händer. Sverigedemokrater har, och kommer fortsätta, skylla på att vi tar in alldeles för många invandrare. Men det stämmer inte. Vi kan inte låsa in oss i lilla Sverige, kritisera USAs världspolisbetéende, och samtidigt lägga alla problem på deras axlar. Det är inte deras fel att det finns fundamentalister som förespråkar stening av kvinnor som begår äktenskapsbrott.

"Tack vare Lars Vilks och hans målningar av profeten Muhammed, fred vare över honom, och era soldater i Afghanistan och er tystnad på allt detta så ska era barn, döttrar, bröder och systrar dö lika som våra bröder och systrar och barn dö.
Nu har islamiska staten uppfyllt vad de har lovat er. Vi finns nu här i Europa och i Sverige, vi är en verklighet, inget påhitt, mer vill jag inte säga om detta.Våra aktioner kommer att prata för sig själva.
Så länge ni inte slutar ert krig mot islam och förnedrande mot profeten, fred vare över honom, och ert dumma support till grisen Vilks."

Så lät en del av mannens inspelning till TT. Då undrar jag bara: Hur kan han försvara det talibanerna gör i Afghanistan idag? Hur kan han försvara Sharia-lagar? Hur kan han fördömma yttrandefrihet? Jag finner verkligen inget rimligt svar på detta.

Det är extremt viktigt att komma ihåg att det absolut sista vi skall göra när någon sådant här händer är att backa ur. Det visar bara att deras metoder fungerar, och vi kan ju gissa om de tänker utnyttja det. Istället måste vi bevisa att vi kan hålla ihop som en global värld. Vi måste bevisa att vi, med respekt för andra, kan leva sida vid sida i ett civilicerat samhälle med olika åsikter, kön, sexuell läggning och religion. Ett samhälle där vi alla är människor.

 

Erik

Här om dagen snubblade jag över ett ganska intressant uttalande ifrån Vänsterpartiet. De påstår att de är det sympatiska partiet som står upp för kvinnors rättigheter, varje barns rätt att leva och den vanliga människan. Efter detta så skriver de att de vill dra tillbaka alla svenska trupper ifrån Afghanistan samt tvinga USA att ta bort alla sina militärbaser de har utomlands. Man börjar ju undra då var denna sympati och kamp för kvinnors rättigheter finns. Är det inte så att hela poängen med att ha våra trupper i Afghanistan är just detta; Att säkra kvinnors frihet, att låta barn vara barn och införa demokrati?

På senare tid har många rapporter kommit ifrån Afghanistan. Alla dessa rapporter handlar om olika saker; Vad tycker invånarna i Afghanistan om den militära närvaron, har det blivit bättre på grund av den militära närvaron, kommer Afghanistan någonsin kunna stå på egna ben? Alla dessa rapporter pekar åt ett håll; Att det är på bättringsvägen. Invånarna tycker inte om att utländska styrkor finns där, men de förstår varför de är där och tycker att det är otroligt nödvändigt. Idag så kan man se ett helt nytt Afghanistan. Kvinnor kan gå öppet på gatorna utan behöva skydda ansiktet, barn får gå i skolan och förtrycket emot människorna har minskat. Fredrik Reinfeldt har själv berättat om hans vistelse i Afghanistan då en liten flicka kom fram till honom på gatan och började prata med honom. Detta är fantastiskt och det är detta vi är där och kämpar för. Att Vänsterpartiet kan vara emot dessa sympatiska handlingar är för mig en väldigt konstig ståndpunkt ifrån det sympatiska partiet.

Att det har satts ett datum för tillbakadragande av de Svenska styrkorna har nog inte undgått någon. Detta vore förödande. Att dra tillbaka våra trupper för tidigt skulle rasera allt det som åstadkommits. Det är viktigt att man inte sätter ett datum först man vet när man säkert kan lämna landet och att landet vid det datumet kan stå på egna ben. Det är vårt ansvar att se till att detta landet nu kan utvecklas och bilda en demokrati. Om vi lämnar landet för tidigt så finns det en risk att talibanerna tar över igen. Om vi borde göra någonting så är det att skicka fler trupper till Afghanistan, närmare bestämt till de områdena som har det svårast.

Det är viktigt att vi visar att Sverige är en del av denna sympatin och att vi inte tänker att stå och se på medan ett land raserar ner i en avgrund av diktatur och förtryck. Det är viktigt att man försäkrar sig om att kvinnor har samma rättigheter som män, att barn får gå i skolan, att alla människor har är rätt att yttra sig.

"The best hope for peace in our world is the expansion of freedom in all the world". - George W. Bush

//cs

För alla er som inte såg SVT Debatt igår kan jag tala om att vår alldeles egna riksdagsledamot Henrik Ripa (M) var på besök. Där diskuterade han huruvida barn skall ha tillgång till veganmat på dagis. På plats var också en pappa som ansåg att hans tvååriga dotter skulle ha tillgång till en viss sorts mat på dagis. Av dagiset fick familjen ett blankt ”Nej”. Detta var han skeptisk till. Förutom pappan, Ripa och ett par andra personer fanns också Ludvig Lindström, beskriven som ”djurrättsaktivist och vegan” samt Jöran Fagerlund (V) på plats.

 

Pappan börjar beskriva situationen som sådan att det är så familjen resonerar. De vill självklart föra vidare dessa perspektiv och när barnet är gammalt nog så får hon fatta de besluten själv. Ripa menar att det fria valet är viktigt men är skeptisk på grund av att det både kostar tid och pengar för personal och kommun. Han tycker tvärtom, att när barnet är gammalt nog att fatta egna beslut får hon självklart göra det. Där menar jag att Ripa har rätt. För pappans resonemang bygger på att begränsa något, och när barnet är gammalt nog får hon avgöra om hon vill ta del av köttutbudet. Henrik menar att barnet skall ges alla möjligheter från början och sedan bestämma vilka hon vill ta del av.

 

Djurrättsaktivisten Lindström och Fagerlund (V) pekade på ett annat perspektiv. Nämligen miljön. Detta är verkligen ett U-landsproblem och allt köttätande för oss närmre en miljökris. Det kan jag hålla med om, men de verkar bortse från en sak. Dagiset erbjuder faktiskt vegetarisk mat, alltså utan kött. Det pappan vill ha är veganmat som inte innehåller mjölk, ägg eller annan mat som på något sätt kommer från djur. Redan där spricker faktiskt klimatargumentet. Vegetarisk mat, som inte innehåller kött, är faktiskt klimatsmart. Vill man ha någonting utöver det så tycker jag i ärlighetens namn att man skall stå för det själv, för då handlar de inte längre om klimat. Vi människor är köttätare. Vi behöver animaliska fetter för att våra hjärnor skall fungera. Dessa fetter finns faktiskt bara i kött. Speciellt när man är ung och fortfarande växer.

 

Ett annat problem med det hela är själva måltiderna. En stor del av dagistiden handlar faktiskt att man skall lära sig att fungera som grupp. Om då ett dagisbarn sitter och äter någonting annat varje dag motverkar man detta på ett väldigt effektivt sätt. Ett alternativ skulle i så fall vara att en gång i veckan skall det finnas vegetarisk mat som alla kan ta del av, för miljöns skull. För det är någonting kommuner skall sträva efter. Men att tillgodose, faktiskt för föräldrarnas skull, småbarn med veganmat, det är att gå för långt.

//erik

Hej, Nu är äntligen bloggen uppe på allvar. Jag, Erik, har även satt mig in i bloggdesign och fått mig en riktig html-kod-lektion. Jag är riktigt nöjd, faktiskt, även om ni extrembloggare sitter och skrattar åt min design.

Efter att vi såg att MUF Norra älvsborg bara erbjuder EN (!) blogg i fliken "bloggar" på hemsidan tänkte vi att det var dags.
Vi startade en blogg som skulle handla om politik. ingenting annat.
No offence, Tova.

Efter några få klagomål över att vi inte har presenterat oss (något som vissa tycker att man skall göra först), bestämde vi oss för att göra detta med en lite twist. Här nedan följer beskrivningar av mig och Christoffer. Jag skriver om honom och tvärtom. Det kan bli både kul och riktigt elakt.


Christoffer Sandberg

Namn: Christoffer Sandberg

Född: 1992

Bor: Floda, hehe

Post: Ordförande MUF Lerum

Fritidsintressen: Kamma sig och spela WoW

Christoffer är en väldigt speciell person. Han är mig väldigt olik. Både politiskt och personlighetsmässigt. Våra olika frisyrer speglar det ganska bra. Christoffer har blont, skottsäkert bakåtslickat hår medans jag har brunt krulligt hår som bara.. växer?

Hade det inte varit för MUF hade jag nog skrattat lite inombords varje gång jag mött honom i korridoren. True story.

Någonting som är viktigt för Christoffer är "Shotgun". Är man ute efter att tävla med honom är det precis den tävlingen man skall satsa på. Vill man lyckas extra mycket med att irritera honom kan man låta honom få Shotgun och göra upp med föraren så att han säger "Reload" och DÅ skriker man shotgun. Det är roligt. och elakt.

Några saker som Christoffer stör sig på är folk som hör av sig för mycket. Ringer man Christoffer bara för att fråga hur han mår blir han galen, vilket är fruktansvärt kul. Om man inte presenterar syftet med samtalet inom 2 sekunder efter han har svarat får man höra kommentaren "Vad vill du?". Följdfrågor som "Vad har det med mig att göra?", "Vad spelar det för roll?" och "Varför säger du det till mig?" är också väldigt frekvent använda.

Ett citat som passar Christoffer bra är "Mycket snack men liten verkstad."

// Erik


Erik Stenberg

Namn: Erik Stenberg

Född: 1993

Bor: Lerum

Post: Vice Ordförande för MUF Lerum

Fritidsintressen: Vad än sossar gör på fritiden, vad vet jag.

Erik är en tämligen intressant person. Detta för att vi som sagt är väldigt olika, både som personer och ideologiskt. Eriks personlighet och utséende hänger ihop lite, då han ser ut som Kramer ifrån Seinfeld och därav beter sig ungefär likadant.

Erik har ett litet skal som han sätter på sig när han skall ut bland "vanligt folk", som Erik så fint kallar det. Hans skal är "låg/medelklass-indie". Erik är den typen av låg/medelklass-indie som har nästan enbart Paul Smith-skjortor för 1500 kronor styck, åker till Österrike på vintrarna för att åka skidor med överklassen och har varit med i en artikel om märkeskläder för barn i tidningen. Erik bor även i en av Lerums lite finare områden; Aspenäs. Där kan man se Erik glida runt och leka låg/medelklass-indie.

Om det inte vore så att jag visste om allt detta som står ovan, så hade inte jag skrattat åt Erik om jag mötte honom i skolkorridoren. Snarare tvärtom; på grund av att han ser allmänt ohyfsad ut, om än i väldigt dyra kläder, så skulle jag ta honom runt axeln, ge honom en slant och fråga honom vilket gatuhörn han sover vid i natt.

// cs

Idag var vi, cs och Erik, på KF-möte för Lerums Kommunfullmäktige. Mötet tog cirka 3 timmar och var periodvis som en sovstund på dagis. Naturligtvis togs en rad viktiga punkter upp, så som kommunens miljömål, beslut angående nämnder etc. Mitt i detta verbala sömnpiller kom det upp ett ämne som alltid intresserar oss MUF'are; Skolan. Kommunen hade satt in en särskilld grupp  som gjorde en förundersökning där man ställde sig frågan hur vi skulle få världens bästa skola. I denna undersökning ställde man upp Sverige kontra övriga världen, däribland Finland. Sammanfattningsvis så kunde man se att läraryrket var mycket högre värderat i andra länder än i Sverige, barn med problem i skolan fick snabbare hjälp och dessutom i en större utsträckning och framför allt togs det upp hur Sverige låg betygsmässigt i förhållande till övriga världen. För att göra en lång historia kort; Vi hamnade väldigt långt ner. Vad beror dessa dåliga betyg på? Varför värderar vi inte läraryrket högre?

Jag minns själv dagen då Gustav Löfving på MUF's valupptakt i Augusti berättade om sin egen skolgång, närmare bestämt någonting som hände i andra klass. Gustav hade problem i skolan. Han klarade inte kraven, han var inte motiverad nog och det var framförallt ingen som tog riktigt tag i det. Lärarna fokuserade på hur personen ifråga hade det med sociala band i klassen, ifall han var munter och ifall han lekte mycket på rasterna. Eftersom det var detta som lärarna fokuserade på, var det även detta som sades på utvecklingssamtalen, därav fick föräldrarna inte heller de veta någonting om Gustavs bristande kunskaper. Eftersom det inte togs upp i tidigare årskurser så kom detta fram i sjätte klass, då han inte hade de kunskaper som han förväntades ha vid det laget.
Detta är inte lika ovanligt som hoppas att det är.
I dagens skola, och framför allt i de lägre årskurserna, fokuserar man för mycket på hurvida eleven har det med kompisar i klassen, hur de äter, hur de trivs i skolan. Missförstå mig inte, alla dessa punkter är otroligt viktiga, men dessa punkter skall inte ta fokus ifrån skolans primära uppgift; att lära ut.

Hur får man då skolan att göra allt detta de gör samtidigt som de tidigt kan upptäcka dessa elever som har problem i skolan och behöver extra hjälp? Jo, man ger nationella prov och betyg tidigare. Detta för att tidigt kunna upptäcka de som behöver extra hjälp redan i tidig ålder. Betyg i tidigare årskurser är inte som vänstern ställer ut det; "Ett sätt att märka människor i tidig ålder.". Nej, detta är så att man snabbt, tidigt och effektivt kan ge hjälp till de som behöver. Detta är en handling av sympati och eftersom vänstern anser sig själva att vara det sympatiska partiet, bör de förstå detta.

Ett annat faktum är att 1/4 gymnasieelever går ur gymnasiet med ofullständiga betyg. Detta kan dels bero på problemet med hjälp i tidigare årskurser som beskrivs ovan, men det kan även bero på bristande studiemotivering och framförallt att det inte är roligt i skolan. Ungdomar idag vill känna att de har någonting att säga till om, att de är med och bestämmer. De vill ha större kontroll över sin egen utbildning. Det är därför IV-valet och det fria skolvalet är två helt underbara saker. Detta gör att elever själva kan vara med och bestämma över sin utbildning och eftersom de kan välja vilka kurser de vill, blir det därav roligare.
Tänk då om elever fick sina händer lite friare, att det kunde bestämma lite mer. Detta hade ökat studiemotiveringen ännu mer och gjort det ännu roligare att plugga. Det är därför man måste öka antalet IV-vals-poäng. Jag vill kunna gå Naturvetenskaplig med inriktning Christoffer Sandberg. Det råder inget tvivel om att elever hade tyckt att det är roligare att plugga om de själva fick bestämma helt vad de skulle studera.

"Utbildning är nationens billigaste försvar" - Edmund Burke

// cs

Eftersmaken av segern var bitter. Visst, vi vann matchen men vi fick två stycken skadade. Två stycken som skulle kunnat ha avgjort hela turneringen. Sverigedemokraterna hade kommit in i Sveriges riksdag. Man började spekulera över hurvida vi hade kunnat undvika det som skett. Spelade vi inte tillräckligt aggresivt angående skatt och jobb; spelade vi inte tillräckligt smart som Allianslaget; spelade vi inte tillräckligt defensivt emot vänsterns påhopp och anklagelser? Efter en rad spekulationer så kom svaret; Det var vår egna taktik som gjorde en backfire.

Allt började med att Aftonbladet den 19 oktober 2009 publicerade en insändare skriven av Jimmie Åkesson. Insändaren beskrev sammanfattat Åkessons syn på den islamska kulturens inverkan på Sverige. Insändaren i sig fick väldigt stor publicitet. En publicitet med en effekt så stor att den tillslut drev Aftonbladet till att låsa ute SD ifrån sin media. Detta gav en del effekter. Bland annat så bjöds inte SD in till debatter på skolor, politisk kampanj förbjöds på vissa skolor.

Vad var det då vi gjorde fel? Jo, just detta. Vi bjöd inte in SD till debatter, vi lät dem inte kampanja, vi låste ute dem ifrån media. Dessa hatkampanjer gav SD mer publicitet än vad de någonsin hade kunnat drömma om. Vad vi inte förstod var att det enda rätta, demokratiska sättet att övervinna SD är igenom diskussion. Vi skulle ha tagit den där debatten om invandringen, vi skulle ha tillåtit den där kampanjen på skolan. Detta för att på så sätt kunna stå emot, kunna bevisa att Sverige mår bäst med ett mångkulturellt samhälle. Att låsa dem ut skapar endast motsatsen; Det blir tabu att gilla Sverigedemokraterna, det blir spännande. Det är då vi måste ställa oss upp, våga ta debatten och på så sätt bevisa att vi har rätt, precis som med allt annat.

Man måste även se den andra sidan av kakan; Vad ger Sverigedemokraterna oss som är bra? Vad är Sverigedemokraterna ett bevis på?
Jag skulle personligen vilja säga att Sverigedemokraterna just nu är vad Miljöpartiet var under 80-talet; De är partiet som har skapats av en demokratiskt motröst. Både dessa partier har skapats pågrund av att det finns ett missnöje i den politik som utförs. Bara en idiot skulle neka att Sverigedemokraterna inte tar upp en viktig fråga i dagens samhälle, precis som Miljöpartiet, precis som Piratpartiet. Sverige har reagerat precis så som en demokrati skall reagera; Det har startas en rörelse för att påvisa detta missnöje.

Nu har vi 4 år på oss. 4 år att ta debatt som aldrig förut. Det är dags att övertala, instudera och i allmänhet bara skicka in argument. Allt detta för att bevisa att du inte behöver blåögd och blond för att vara Svensk. Vi måste synas, höras och talas om bland våra åhörares vänner. Vi måste bevisa att mångfald är det bästa för Sverige, att människan mår bäst när den är en individ och inte ett generaliserat djur. Allt detta för att bevisa att du inte behöver blåögd och blond för att vara fri.

// CS